Thin thighs tell no lies

Ikväll kunde jag inte somna. Jag fastnade i mina tankar på framtiden och allt som kommer hända. Jag ska testa suspension. Jag ska åka bort, jag ska skaffa venoms, jag ska fortsätta utvecklas. Jag kommer aldrig att stanna av och jag är bara så sjukt taggad och tillfreds. Det här är kanske inte det intressantaste att läsa, men jag kan inte hålla mig ifrån att skriva.

Livet går alltid upp och ner. Just nu är det egentligen så jävla nere. Jag är pank, till och med back, min farfar har fått en stroke, jag har gått upp i vikt och mitt allra sista sommarlov är snart slut. Jag har bråkat med människor jag egentligen bryr mig om och andra mår dåligt, men jag har trots detta så jävla mycket energi! Jag är glad och ser fram emot livet! Det finns ju så sjukt mycket att vara glad över att det går inte ens att räkna. Bara som det faktum att hösten är på ingående med alla sina vackra färger, sina stjärnhimlar och allt annat det innebär! Det finns så sjukt mycket vackert i allas våra vardagar om man bara tar sig tiden att stanna upp och uppmärksamma det.

Den enda gången jag har hört någon vara så här glad tidigare är fan när den människan är nykär, men jag vet inte. Jag är väl förälskad på nytt i livet. Jag är verkligen kär i himlen, i löven och i stadens surr. Jag älskar att vara jag.