Så fort jag lägger mig ner och försöker låta bli att tänka, eller kanske tänka på något annat, så är det ändå där. Det är mindre än en vecka kvar. Jag är så taggad att jag skulle kunna hoppa ur skinnet. Jag kan knappt vara stilla i mer än nån minut, jag måste sysselsätta mig oavbrutet, för annars exploderar jag! JAG SKA FLYGA! Jag ska vara med om något som ytterst få kommer uppleva under hela sin livstid, och ännu färre verkligen kan uppskatta. Jag borde sova ordentligt i veckan så att jag verkligen kan få ut det mesta av det, men det går inte!
Resan är fixad, jag har ögonen på ett billigt boende och pengar undanlagda till just det här. Jag trodde nästan att det inte skulle bli av när jag bokade tiden, men nu är allt ordnat. Det kommer verkligen att hända! Jag kan inte fatta det ens! Det här är det största jag har gjort, och jag kommer nog aldrig att göra något som kan klå den här känslan av förväntan.
Många säger att det bästa de vet är att vara nyförälskad. Jag har hållit med fram till nu. Jag har varit nyförälskad flera gånger, och det är verkligen underbart, men den här känslan av förväntan är helt jävla oslagbar! Jag vet inte ens om jag kommer att tycka om det, men bara att känna såhär inför det är värt varenda krona jag kommer lägga på det.
Åh, när jag blundar kan jag nästan känna krokarna gå genom min hud. Jag tror att jag är kär.
Bara fem dagar kvar nu.
Inlägg
