Thin thighs tell no lies

Nu är alla mina saker nerpackade. Det mesta är väl i Skellefteå hos mina föräldrar, men två feta resväskor ska jag väl iaf ha med mig ner till Jönköping. Jag kan inte riktigt fatta att jag inte ska tillbaka hit till lägenheten sen. Mitt rum står tomt och ekar. Det känns bara så jävla fel. Jag kan inte ens fatta det.

Men nu lät det där kanske lite negativt. Visst, jag är väldigt ledsen att jag inte kommer att komma tillbaka till den här lägenheten. Jag har ändå haft sjuk kul här. Det är nog det första stället som verkligen känts som ett hem sen jag flyttade ifrån mina föräldrar. Och nu försvinner det... Men ja, jag är ju egentligen jävligt glad och peppad på att få åka bort ett tag och bo hos Carin och Johan. Fan vad jag har saknat dem. Och alla andra där nere också för den delen! Det ska bli så jävla skönt med lite semester ifrån Umeå.