fredag 28 november 2008

Nya manier

Vad gör man när man inte längre kan få lämnas ifred av sina tankar med hjälp av svält? Vad gör man när saker och ting börjar hinna ifatt ändå? Jag vet inte vad din lösning skulle vara, men min var tydligen städning. För er som varit hemma hos mig och vet hur hemskt mitt rum såg ut kan jag ju bara säga så mycket som att det är helt städat. Varenda låda, vartenda klädesplagg. Allt är där det ska vara. Även om det innebar tvätten för de flesta av mina kläder. Jag har möblerat om, plockat och grejat och dammsugit och allt. Dammtorkat till och med. Och inte nog med det heller, jag har dessutom kört typ fyra diskmaskiner och två tvättmaskiner. Jag har blivit frustrerad av att jag inte kunnat dammsuga eftersom jag inte vill väcka någon, och jag har varit lite orolig för att skramla för högt med porslinet. Men jag har städat och dammtorkat och skurat hela natten. Verkligen hela natten. Jag tog en eller två rökpauser, men inte mer. Jag tror inte att jag hade klarat av alltihopa om tankarna hunnit ifatt. Men vad ska jag nu göra nästa gång det behövs? Då kommer jag ju inte kunna storstäda lägenheten. Måste jag hetsäta då? Eller hur fan löser man det på ett bra sätt? Jag behöver en flyktväg, men jag vet inte hur det ska gå till.

Hur löser normala människor sånt här? Eller flyr de inte? Är de så starka att de bara kan se på sina motgångar och säga "Det här klarar jag!"? För i sånna fall vill jag nästan ge upp, ta livet av mig och återfödas som någon normal. Jag menar, jag har ju inte större problem än någon annan egentligen, jag har bara svårare att handskas med dem. I alla fall efter vad det verkar som.

Inga kommentarer: