Att vara eller inte vara frisk.

Nu har jag varit på Freja igen. Den här veckans läxa blev att fundera över vad jag har för motivation.

Jag vet att jag har jävligt mycket motivation till både att gå ner i vikt och att bli frisk, men jag har ärligt talat ingen aning om vad jag vill mer. Jag försöker skriva listor med för- och nackdelar med ätstörningen, men jag kommer ingen vart. Rent logiskt vet jag ju att det är jävligt kasst med ätstörningar, jag vet att jag inte kommer orka med mitt liv i längden om jag inte äter. Men samtidigt känner jag mig ju inte så sjuk.

Min freja-tant sa att min lägsta hälsosamma vikt, enligt bmi, är 57. Hur fan kan jag vara underviktig om jag väger hela 56 kilo? Alltså, jag väger inte det nu, jag väger mer, men ändå. 56 kilo är ändå inte så lite att jag borde vara ohälsosamt smal. Jag kommer ju inte att få ens små bröst bara av att tappa så lite i vikt. Hur kan det vara ohälsosamt? Och hur ska jag kunna bli frisk när jag ser såhär på det? Vill jag ens bli frisk? Jag vill vilja. Hur ska jag kunna veta vad jag vill ens? Om någon har tips på hur jag ska ta reda på om jag vill bli frisk eller inte så är jag tacksam.